söndag 3 oktober 2010

Stressad packning

Varför är det alltid så att när man är själv och storhandlar mat så är det alltid mycket folk i mataffären? Och varför har de bara två packnings-stationer? Har jag mycket att packa ner och jag dessutom cyklat så vill jag inte bara kasta ner varorna i kassarna så snabbt som möjligt utan jag packar med tanke bakom. Jag vill ha en kasse med allt det tunga som jag kan ha i cykelkorgen och övriga kassar tar jag på styret så de bör inte vara alltför tunga. Ibland vill man kanske ha alla kylvaror i samma kasse. Alla gör olika. Men det är så förbannat stressande när man inte ens kommit halvvägs i nerpackandet och kassörskan börjar, lite diskret men ändå med en blick som säger "skynda dig då", fösa ner nästa kunds varor i mitt nerpacknings-fack. Har man självscanning i butiken slipper man ju detta problem men alla butiker har inte det. Hemköp har det inte. Dessutom har jag bojkottat detta fenomen eftersom ju fler som börjar använda detta, desto fler arbetslösa kassörskor. Det tycker jag är synd. Även om de skulle spara in på kassörske-lönerna så tror jag knappast att de skulle lägga den sänkningen på maten istället så jag vägrar envist skaffa självscanningsmojängen. Visst, det går kanske snabbare men varför har folk så förbannat bråttom i mataffären? De kan stå i kö hur länge som helst i en klädaffär eller på gekås men när det gäller mataffären då ska allt gå snabbt som tusan för tålamod har vi inte, nehejdå! Här ska handlas snabbt som tusan, betalas fortare än fort och packas ner kvickare än kvickt. Allt ska helst ske på under tio minuter. Jag är nog lite konstig för jag njuter av att gå i mataffärer, känna och klämma på alla varor, insupa stämningen, le igenkännande åt varor som funnits även i min barndom, bli upprymd över helt nya varor, titta med kreativt sinne på alla former och färger i frukt- och grönsaksdisken och välja med omsorg i mojängerna med färska brödlimpor. Jag tycker inte om när maten behandlas som slit-och-släng-varor, mat är kreativitet och kärlek och ska behandlas därefter. Men, som sagt, jag är ju lite konstig. 

Bilder lånade från http://www.weheartit.com/

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar