måndag 19 maj 2014

Mycket på en gång

Sitter här i datarummet framför min laptop och har fönstret öppet. Koltrastarna sjunger vackert för mig och lindrar den där himla otäcka mardrömmen jag vaknade av nyss. Sådana här nätter saknar jag en balkong mer än nånsin. Att kunna sitta därute och svalka sig och känna hur staden sakta vaknar till liv samtidigt som man rensar hjärnan.

Jag har varit frånvarande en längre period. Först arbetstränade jag på Iris-Hadar i drygt en månad och näst sista dagen där så fick min älskade sambo en stroke och som om inte det var nog så såg jag en tjej försöka ta livet av sig genom att hoppa över ett räcke i vår trappa. Hon landade rakt framför mig. Det får liksom räcka nu ett tag och jag fick gå till läkaren som sjukskrev mig så jag kunde få välbehövlig vila och landa lite efter allt som hänt sista tiden.

Min sambo mår bättre, han hade tack och lov bara en väldigt liten stroke och har hämtat sig förvånansvärt väl. Han klarar allt utom att springa. Dock blir han fort trött av att göra saker men det kan man ju leva med om man överlevt en stroke. Han är bara 40 men det finns folk som är i 20-årsåldern när de får stroke. Skrämmande.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar